1901-1950-TALET


1901 öppnade en butik på Regeringsgatan i Stockholm, kallad Indiska utställningen. Den var fröet till det som skulle komma att bli INDISKA.

Butiken startades av Matilda Hamilton, en berest kvinna från Finspångstrakten. Hon hoppade på båten till Amerika redan som 17-åring och tänkte studera till missionsläkare där. Men istället hamnade hon på en föreläsningsturné om nykterhetsfrågor, bland annat eftersom hon var en sannerligen begåvad talare.

I Wyoming träffade hon en amerikansk pastor, Gustaf Adolphus Hamilton, som hon så småningom gifte sig med. De blev skickade på missionsuppdrag till områden som Egypten, Palestina och norra Indien, på gränsen till Tibet, där de startade upp en verksamhet. Det var en hård tid, där de fick sova på ett golv fullt av insekter och paret blev i olika omgångar smittade av en pestsjukdom. Trots alla umbäranden så brann makarna för att göra livet bättre för den fattigaste delen av befolkningen. De startade bland annat yrkesskolor i Delhi och Hazil, där pojkar, förutom praktiska kunskaper, även fick lära sig att läsa och räkna.

Indiska utställningen hade karaktären av just en utställning till en början. Mathilda byggde upp ett rum fullt av brokigt mönstrade vävnader, leopardskinn, dyrbara vapen och gudabilder. Det fanns till och med en indisk man, Gadju Daniel Sewak, som satt och rökte vattenpipa. Alla inkomster av försäljningen gick till skolverksamheten i Indien. Under den här tiden skrev Mathilda dessutom en bok: ”Kvinnan i Brahmas, Buddhas och Muhammeds länder”

Butikens sortiment växte så småningom med olika sorters hantverk, textilier och kryddor och blev en succé. Mathilda hade fått smak för företagande och inte ens första världskriget och det medföljande stoppet för frakt av varor från Indien hindrade henne. Hon kontaktade istället handelshus som Ostindiska kompaniet och kompletterade sortimentet med prydnadssaker från andra delar av världen.

Men hennes hjärta brann för de indiska produkterna och så snart hon kunde, det vill säga 1918, återvände hon till Indien. Vid det här laget hade affärerna börjat gå sämre, men hon åtog sig även uppdrag för svenska företag som importerade kryddor. Hon tog in delägare när hennes hälsa försämrades, men till slut tvingades hon att sälja Indiska utställningen till den tyska familjen Hulek. Mathilda dog fattig och begravdes i en omärkt grav på Lidingö i Stockholm 1935.

Även familjen Hulek fick se sina affärsmöjligheter försvårade av ett krig. Under andra världskriget kunde inga produkter komma in från Indien via Suezkanalen, vilket gjorde att de fick hämta varor från Egypten och Mellanöstern. De drev Indiska utställningen som ett familjeföretag, men affärerna gick knackigt. Till slut fattade de beslutet att sälja.